9 augusti 2007

Växthusinteriör den 9 augusti 2007


Nu är förändringarna inte så stora i växthuset. Gurkorna mognar i hygglig takt liksom tomaterna.

Basilikan har jag plockat minst tolv liter blad av. Den får hämta sig lite men sen ger jag mig i kast med mera pesto.

Pelargonen har nog fått växtfnatt. Det är sannerligen inte lätt att ta sig fram till bordet utan att riva av några blommor. Det gäller att lyfta fötter och ben såväl högt som försiktigt.

Undrar om jag ska ha en skylt där det framgår att endast elitgymnaster har tillträde...


Fast då ligger jag pyrt till själv.
Bilden är klickbar - man kan se att jag gjort mig till inför helgen och lagt på en ren och fin blåvitrutig duk.

Fröknarna Lilja




De stiliga liljorna har blommat över. De stod som en blommande skärmvägg framför vindruvorna. Nu är det druvornas tid att få en plats i solen.

Några raska klipp med sekatören och liljedamerna kortades av.

Brutaliteten har ingen gräns om man vill få vinet att mogna.


8 augusti 2007

Vatten

Vilka mängder vatten det går åt i ett växthus en varm dag!
Och vilken tur att vi har en djupgrävd brunn!

Falskskyltat


För ett år sedan blommande en totalt okänd blomma i växthuset. Jag fick inget svar på vad det kunde vara för någon sort. Kom inte ens ihåg att jag köpt några lökar eller knölar. Inte heller att jag planterat några. Jösses, så förvirrad jag måste varit.

Fin var den i allafall, blomman, så när hösten kom fick knölarna åka ner i källaren för vinterförvaring.

Allt brukar få en lösning.

När jag i våras gick runt i trädgårdshandeln och tittade såg jag mitt okända blomster på en kartong. En doftgladiolus. Exakt, precis och helt och hållet en likadan.

Nu blommar den igen. Lika vacker men totalt doftlös.

Doftlös doftgladiol. Det kallar jag lurendrejeri.

Som att köpa parfym och få en skvätt vatten. Fast i fin flaska.

7 augusti 2007

Tunga tankar

Det blev inget trädgårdsarbete idag förutom vattningen i växthuset. Gick en mil med den inlånade hunden istället.

Nu är vi rätt trötta både han och jag.

Kom under promenaden att tänka på en lektion i tyska. De där extrakilona man lätt kan dra på sig under sommaren lär kallas Urlaubspeck.

Semesterfläsk.
Semester-späck!!

Och inte har det något med mitt växthus att göra heller..
Tillbaka till ordningen i morgon.

Solsken

Det verkar bli varmt.
Tror bara att jag vattnar i växthuset.
Sen får det vara bra för idag.

Tror jag.

Sms

Gårdagens kväll var varm och skön. Hunden och jag gick en lång promend på skogsvägen.

Mobilen plingade till och ett sms kom susande från stockholmsdottern.
"Peston var grymt god. Kan man få lite till?"
Hon hade fått alldeles nygjord pesto med sig hem.

Klart jag ska göra pesto och skicka. Hon får tillsätta olivoljan själv när brevet anlänt.

Jag vill bara meddela detta så ingen brevbärare ilskar sig i onödan.
Vet att Posten i Stockholm läser här ibland.

6 augusti 2007

Doftskörd


Jag tycker att sommarens godaste dofter är de från doftschersmin och luktärt.


Plocka in så många blommor från luktärterna som möjligt! Då kommer det bara fler och fler. Blomman har ju som sin uppgift att sätta frö. När det väl är gjort behöver inte plantan jobba vidare.

Först frö sen dö, om man vill uttrycka sig lite drastiskt. In med stora buketter och bort från plantan med allt överblommat!

Här står dagens skörd i ett av köksfönstrena. Det är min far som byggt båten, förresten.



Persilja

Idag tänker jag skörda persiljan.
Bra dag för sådant jobb. Varmt och gott.

Lyktan


Den som läst här en tid har nog förstått att jag inte direkt är prylgalen. Två små ting finns i växthuset som jag glädjer mig åt. Den ena saken är en guldstjärna som jag hittade i jorden. Den andra är den här ljuslyktan.

Den hänger över bordet och väntar in lite mörkare kvällstimmar.

Det speciella med lyktan är att jag fått den av en god vän och arbetskamrat. Inte i födelsedagspresent eller för något speciellt. Bara fått rätt av.

Hon hade sett den i en affär, kommit att tänka på mig i mitt växthus och köpt den.

En dag låg den på mitt skrivbord på kontoret.


Man ska ha ett värmeljus i. Fast för mig är det nog mest själva omtanken som värmer.