Tack!

Så många vänliga gratulationer!

Jag är överväldigad.

Tack alla!

Det är servering på verandan.

Ta en bit. Jag hämtar mera!

Oblyg annonsering

Jag fyller år idag.

Den blekblå salvian

Längtans blå blomma?

En blomma för drömmar?

Eller en prosaisk kryddväxt?

Vegetabiliska gökungar

Svärmor undrade om jag ville ha några delade dahlior. Hennes hade blivit i största laget.

Klart jag ville!

Att dela med spade var inte att tänka på, så kraftigt vuxna var knölarna. Hon tog fram yxan och tjopp! fick jag en bit.

Planterade dem i de kärl/behållare som stod till buds. Trodde inte att de skulle växa fort.

Lätt som en plätt skulle jag bara bära ut de smått grönskande små plantorna när frosten inte längre lurar på natten. Gräva ner dem i rabatten på ett bra ställe.

Så blev det inte. Dahliornas tillväxt liknar mest sagan om gröten som bara kokte och kokte.

De växer och växer.

De är mina vegetabiliska gökungar. De tränger ut annat. Och frosten är ett kallt spöke fortfarande.

Jag bär och bär. Ut och in ur växthuset.

Undrar om de står där och hetsväxer. Tävlar i lönndom med varandra.

Man kan aldrig veta....

Tack, det räcker...

Bilden är inte dagsfärsk men får ändå illustrera det envisa regnandet. Tidigare i vår klagade jag över att jorden var torr så den dammade. Ja, den gjorde verkligen det.
Men nu är den vältvättad. Det plaskar säkert om fötterna på jordlopporna och sniglarna seglar framåt. Eller hellre bortåt om man får önska.

Fast helst önskar jag varmt och skönt väder.

Flottfärd med förhinder

Inställt.
Så kan det gå.
Åtminstone när vindarna nästan lägger ikull björkarna, när grankottarna dunsar ner och när äppelblommornas kronblad far som snöflingor genom luften.

Hade nödpackat en kasse med extrakläder. Till och med vantar... Fryser gör jag inte frivilligt.
Visste ju inte om vädret var lika illa där jag jobbar.
Det var värre.
Där regnade det också.
Regnet skulle gjort flotten hal och vindarna hade nog blåst ikull oss.
Svartälvens vatten är kallt.
Smaka på ordet Svartälven. Lite kusligt i blåst och kyla.

Vi skall göra flottfärden i augusti istället

Ställde av bara farten in allt trädgårdsarbete ikväll här hemma också.
Man kan inte fröså grönsaker i hård vind. Jo, man kan. Men det är dumt.

Oväder

Idag är det en flottfärd planerad på jobbet. Hela arbetslaget på några timmars färd på Svartälven. Chefen har ordnat mat ombord.

Det är hård vind ute, nästan storm tycker jag. Regn i luften.
Och jag som är så hiskligt frusen av mig.

Har aldrig åkt till jobbet med så mycket oglamorösa paltor medpackade.

Det kommer att bli spännande. Det är då ett som är säkert.

Nattkylan kommer

Den sommarlika dagen förvandlas sakta till en kall vårnatt. Vinden vred sig. Tidigare låg sydvästen på. Nu blåser nordanvinden.

Jag tänker på mina små blomuslingar. De små veka krakarna med sina tunna, tunna blad.
De huttrar nog under fiberduken.

Det var kanske för tidigt att sätta ut dem.

Utflyttning

Nu har jag flyttat ut sommarblommorna för avhärdning. De står utanför växthuset under fyra lager fiberduk.

Ska man fjäska för blomster så ska man....

Inne i växthuset blev de nedre hyllplanen tomma. Jag plockade bort dem.

Salvian växer galet fort. Den blommar i blekblått och står så fint tillsammans med pelargonen.

Men nu börjar jag fundera - kan jag skära ner salvian när blommorna är överblommade? Kommer det ett andra flor?

Vet någon?

Gott och blandat

Nu är jag utmattad. Totalt färdig.
Precis hela dagen har jag grävt och rensat. Grävt och rensat.

Äldste sonen ringde nyss:
- Kom hit och grilla. Jag hämtar er.

Den snälle pojken tänker bjuda mor och far på mat med något starkt och gott till.

Jag skulle kunna bli yrslig på en lättöl idag........

Kolla vitlöken!

Rensade ute i mitt vitlöksland. De växer alldeles som förväntat. Alla 30 klyftorna tog sig. Kan se fram emot en doftrik höst.

Vad satt där på bladen om inte liljebaggar!!

Gå ut och titta på ditt vitlöksbestånd! Kläm ihjäl baggarna.
De ger sig bestämt på vad som helst nuförtiden.

Och precis hela dagen har en gök suttit i skogen och hoat. Han måste vara galen.
Jag höll på att bli......

Liljorna den 25 maj

Så här mycket har liljorna växt sen den 4 maj.

Inga liljebaggar har tuggat i sig bladen.

Sånt glädjer en odlares hjärta.

Kattgräs?

Nej - det är inte gigantiskt kattgräs till en Monsterkatt. Ursprunget var röda frön och slutmålet är popcorn.

Vanlig majs har jag odlat förr men inte popcornmajs. Det är en frönyhet för året. Yngste sonen ville så gärna ha.

De mogna majskolvarna ska enligt fröpåsen bli små och röda. Man lägger in dem hela i micron och POFF har man popcorn.

Fan tro´t.

Jag vet inte riktigt var jag skall sätta plantorna någonstans. Jag har att välja på frilandet, i bästa rabatten mot huset eller i växthuset.

Frilandet blir nog för kyligt. Bästa rabatten är tänkt att bli sagolikt fin. Åtminstone är den det i mina drömmar. Ett majsbuskage passar liksom inte in.

Då återstår växthuset. Kruxet är då att de skall vindpollineras, majskolvarna. Det blåser inte så hårt därinne så jag får väl röra mig lite hastigt istället....

Återkommer till hösten och visar hur det blev.

Röda popcorn... Jag är skeptisk.

12 grader

Ja. Så mycket har det varit i natt.
12 grader varmt.

Och jag som bäddade fiberduk om tomater och physalis.
De känner sig kanske kokta.

Borta?

Kan det vara så väl?

Jag har synat liljorna på jakt efter de lackröda liljebaggarna. De gruvliga storätarna, de glupska marodörerna. De som syns så väl mot de gröna bladen. Inte en endaste liten bagge har jag sett. Inte någon fet liljebaggslarv heller.

Kan det verkligen vara så? Den otäcka massakern tidigare gjorde visst nytta.

Ve den liljebagge som visar sig igen!

Milda vindar

Nu börjar det likna något. Utetemperaturen är inte bitande kall. Milda vindar blåser. Då och då tränger några solstrålar genom diset.
Det blir en bra dag.

Den 23 maj

Så här ser det ut idag i växthuset. Tomaterna har jag planterat ut. Den som är observant ser att det skymtar en mjölkkartong i markbädden till vänster. Framför varje tomatplanta har jag låtit kartongen den stod i ligga kvar. Jag skrev namnet på tomatsorten på dem och ska göra en skiss över vilka tomater som är placerade var. Kan vara trevligt att veta vad man äter för sort.

Om nån undrar så ska jag ta bort kartongerna, förstås...

Och minnet litar jag inte på. Absolut inte.

Mitt grönsksland är inte i ordning än. Har varken haft tid eller ork över för det.

Tröstar mig med att jorden varit kall och att det egentligen inte är någon brådska.

Men vitlöken växer finfint!

Avhärdning

På de tillfälliga hyllorna i växthuset står alla små sommarblommor i väntan på utplantering. När de står inomhus blir de veka och de måste härdas för att klara både UV-strålningen och stora skillnader i temperatur. Man får utsätta dem lite åt gången.

Brukade tidigare bära dem ut och in, ut och in. Ett förskräckligt slit. Enformigt och trist. Fiberduken är tålamodets räddare.

Till helgen ska jag bära ut samtliga blommor och lägga fyra lager fiberduk över dem. Sen får de stå kvar ute och jag tar av ett lager i taget tills risken för frost är borta.

Enda nackdelen är att katterna tycker att fiberduken är härlig. Om jag har otur lägger de sig på alltihopa, rullar runt och klämmer sönder plantorna.

De är inga små kattungar, precis. Monsterkatten är en hårig galt.....

Sommarens väder?

Gick en sväng på torget vid lunch idag. Tisdagar och torsdagar är det torghandel.

Två damer hade bullat upp med allehanda läckra blomster. Fick hålla mig i skinnet och tänka på alla småplantor jag har i växthuset. Det var svårt, det. Mycket svårt.

Men vad stod därborta? Är det en väderspåman, tro?

Gick dit och tittade. Men så här kan väl inte vädret bli i sommar?

Spön i backen!! Massor av spön.

Järnnätter och hårda dagar

Fram till den nionde juni kan vi räkna med nattfrost här i Bergslagen. Det är rätt lång tid dit. Men sen är det bara ytterst liten risk för svår kyla.

Järndagar säger ingen men nu är arbetsdagarna hårda några veckor till. Som hårdast till och med.

Tror att både hjärta och hjärna behöver ljumma sommarvindar.

Basilika

Två sorters basilika sådde jag. Planterade om och ställde på fönsterbrädan. Tänkte för rätt länge sen att de ska minsan inte åka ut i växthuset för tidigt, köldkänsliga som de är.
Nu har de stått i fönstret och växt till sig. Jag har vattnat och pysslat om dem.

Basilika tillhör bassortimentet i växthuset - odlade för såväl smak som skrämsel. Men vågar jag bära ut dem än?

Måste fundera på saken.

Ur morgontidningen

Läste nyss i min morgontidning att tidskriften Turists kulturspanare utsett väg 63 till en av Sveriges vackraste vägar. Vildmarkskänslan är påtaglig med skogar, sjöar och få hus. En smal och slingrig väg. Djur och natur nästan uppe på vägbanan.

Är det någon som hört detta förr? Är det någon som sett min sjö?

Visst.

Det är den vägen. Bilden tog jag i farten, förresten. Man får inte göra så, jag vet. Men just där kan man inte stanna.

Jag åker iväg nu. På en av de vackraste av vägar.

Men det visste jag ju redan innan......

Och inte har detta ett endaste dugg med mitt växthus att göra.

Man får väl ta ut svängarna ibland.

En hjälpande hand

Barnbarnet fick hjälpa till i växthuset. Eller "hässuset". Vi bar in jordpåse och kogödselpåse till den sista lilla biten som skulle göras i ordning för plantering.

Physalisen är på plats, de sista tomaterna likaså.

Lilla söta S fick en planteringsspade och en tom blomkruka att jobba med. Det blev att fylla i och hälla ur. Många gånger. Det drällde jord överallt.

Några pelargoner har nog sett sina bästa dagar försvinna efter lilla S planteringslusta.

Det gör inget.

Efter fikat tyckte S att vi skulle ut i "Fammo sannåda" igen.

Tänk att vara 1½ år och inse att vi alla leker i en sandlåda.

Farmor har sin.

Och visst bygger jag drömslott i den.

Varje sommar.

Avbrott

Skulle tro att det blir klent med såväl vistelse i växthuset som med svävandet i bloggosfären.

Om en stund kommer barnbarnet. En söt virvelvind på 1½ år.
Hon stannar till söndag kväll.

Trevlig helg!

Till sist

Jag gick in i huset en stund sent på eftermiddagen. Regnet hade upphört. När jag stod i hallen och såg ut mot skogen bröt solen igenom molnen.

Inga drömmar utan hårt arbete

Jag tog på mig lila fleecetröjan, trotsade kylan och jobbade på i växthuset. Nästan alla tomater står på nu sina reserverade platser. Änglatrumpeterna är jordade - om man nu kan säga så. Ett femtontal paprikor har fått större krukor.

Planterade Bacopa Snowflakes i mina tre hängamplar. Passade på när jag ändå hade fått upp lite fart.

Nu återstår två plantor med physalis. Gurkorna är det problem med. Sådde gurkfrön ur en gammal fröpåse jag hittat. Så snåldumt av mig. En liten stackare har grott. Den växer dessutom så långsamt.

Inser att jag måste köpa ett par gurkplantor.
Värre saker har jag gjort......

Det var det sista trädgårdsarbetet under de här helgdagarna.
Trött men nöjd.

Jag har en dröm....

Ute regnar det sedan flera dagar. Kylan gör fingrarna kalla och stela. Till och med i växthuset känns det ruggigt.

Arbetslusten minimal, för att inte säga rent ut på nollpunkten.

Måste nog bli lite sträng mot mig själv. Jag får bestämma mig för att arbeta undan lite i växthuset.

Om jag tar på den lilafärgade fleecetröjan så kommer de frusna nävarna att kännas färgkoordinerade med klädseln. Inte vackert kanske, men väl genomtänkt....

Ska man förverkliga sina drömmar får man kanske offra lite bekvämlighet.

Så här såg det ut i augusti förra året. Jag drömmer om något liknande i år.

Natt mot fredag

Sent är det. Och fortfarande skvalar regnet i stuprören. Arbetslusten försvann idag.
Men ingen risk för frost när det regnar.
Alltid något.

Kristi himmelsfärdshelgen

Kristi himmelsfärd, Stora metardagen, Folknykterhetens dag är det idag.

För min del brukar det vara det myckna trädgårdsarbetets dag.
Solen brukar lysa. Lite grann åtminstone.
Värmen brukar vara åtminstone förnimbar.

Så är det inte i år.

Spöregn och +6 grader varmt.

Det blir bara lite, lite jobb i växthuset. Det är kyligt och rått även där.

Jag har en plan....

Precis så skrev jag här nedanför.

Jo, tjena. Den gick åt skogen.

Det är sånt som händer. Nya tag i morgon istället.

16 maj på morgonen

Folkligt, festligt, fullsatt. De tre F:en från förr.

Passar fortfarande.

Så här ser det ut nu på morgonen den 16 maj innan den stora uppsnyggningen, the total make-over, har ägt rum.

Klickar man på bilden framträder virrvarret än mer påtagligt.

Halvdag

Arbetsdag till lunch. Solsken ute. Överbeläggning i växthuset.

Kan kombinationen bli bättre?

Jag har en plan......

Här ska bringas ordning och reda i allt virrvarr. Tomaterna ska äntligen få inta sina reserverade platser. Physalisen likaså. Tomrum kommer att lämnas för kommande gurkplantor.

Utplanteringsväxterna får stå kvar på hyllorna så länge och blommorna får jag flytta runt med ett tag till.

Så nöjda de kommer att bli, mina darlingar.

Konstiga ting som händer

Ibland är det upp-och nervända världen.

De stora vulgära blommorna, mina gladiolus, ser jag inte ens skymten av. Förvarade dem i källaren under vintern och planterade ut lökarna i växthuset för ett tag sedan.
Skumt.
De borde synts till.

Däremot är mina dvärggladiolus stora.
De stora är minimala och dvärgvarianten är stora.

Och jag har INTE förväxlat dem.

Väldigt skumt.

Gödning

På växthusbloggaren själv smälter vinterspäcket av allteftersom. Hårt arbete i trädgård är ett gympass så gott som något.
Men pelargonerna behöver lite extragott för tillväxten.

Men!

De gillade inte alls det jag bjöd på. En liten flaska ur Icas eget sortiment serverade jag dem. Den står ute i växthuset och jag är inte människa att komma ihåg namnet. Innehållet är en svart sörja som liknar Bycobakt. Luktar lika men utan samma verkan. Bladen på mina pelargoner blev alldeles gula och de som inte hunnit bli det böjer ihop sig. Hör hur de ropar HJÄLP. Det var därför jag planterade om dem med blixtens hastighet häromdagen. Ny jord och bortspolad gödning. Får se om det hjälper.

Vet knappt om jag vågar använda den till några växter alls.

Fyllda dagar

Sprängfyllda med jobb. Inte sådant i växthuset utan det där andra.

Idag blev det ingen tid att plantera om några fler paprikor. Så fattigt det känns utan nån timme i växthusvärmen. Ju skitigare händerna blir desto renare blir hjärnan. Märklig förbindelse, det där.
Hann bara kika in till växterna. Riddarsporrarna i en återanvänd glassburk har grott till sist.
Äntligen.
Trodde ett tag att de gjort gemensam sak med gurkfröerna.

Jag gillar inte när fröer trilskas med mig.
Nej, det gör jag sannerligen inte.

Aldrig ge upp

Det grönskar lite bland de utdömda gurkfröerna. De som jag trodde tvärdött i krukan och ruttnat bort. Ett frö har inte gett upp. Det vinglar ett par gröna hjärtblad på en tunn stjälk.

Ibland får man vara glad åt det lilla.

Vilodagen

Söndagen blev en vilodag. Välförtjänt.

Benen som genom gårdagens Södermalmssprint förvandlats till betongpelare ville inget annat än ta allt med ro.
Jag tvingade ut dem i växthuset och försökte fälla ihop dem så jag kunde plantera om lite paprikor och pelargoner.

Det var allt. Så lite har jag nog aldrig gjort nångång.

Aj, aj, aj...

Det här var sannerligen inte menat att bli en gnöl-eller klagoblogg. Ångrar mig temporärt.
Så här ligger det till, nämligen.

Gårdagen tillbringades i Stockholm tillsammans med många andra rödakorsare i vår krets. En lärorik stund på Mötesplats Kupan på Östgötagatan och mycket trivsamt och gott på restaurangen Vendetta. ( Har de speciellt blodiga biffar där, funderade jag. Men sa inget högt. Man är ju väluppfostrad...)

Sen kom stockholmsdottern och mötte mamma.
-Gå på Ringvägen på höger sida så möter jag dig, var instruktionen.
Skulle få se hennes nya lägenhet.
-Vi går dit, tyckte dottern och älgade iväg. Det var bara att hänga på i vansinnestempot. Tävlingsdjävulen ligger alltid på lur och här ska man inte vara sämre....

- Inflyttningspresent? En liten blomma i fönstret med en fin kruka till ?
-Näää. Jag har en. Det räcker. Men tack ändå.

Vi skyndade vidare.

-Här finns fina koppar. Jag köper en då och då, berättade dottern i förbifarten.
Klart vi gick in där och blev med inflyttningsservis.

Sen fortsatte racerfarten. Nu nerlastade med porslin.

-Orkar du? sporde dottern.

Orkar? Man är väl frisk och stark. Tror hon att jag är fallfärdig?
Nåväl. Vi kom så småningom fram till lägenheten. Såg mig om i hennes pyttelilla krypin.

Efter ett tag var det dags att hitta tillbaka till bussen som stod parkerad på Östgötagatan.

-Vi går en annan väg, det blir roligare, ansåg dottern.

5 minuter före avfärd var vi framme. Benen värker, huvet bultar.
Satt på hemvägen och smälte intrycken av blommande träd, utslagna syréner, vackra hus, det överallt närvarande vattnet och mängden av folk och trafik. En fin dag.

Idag är jag finito. Att småspringa tvärsöver Södermalm och tillbaka sätter sina plågsamma spår.

Varför tror jag att jag är 20 år och elitidrottare...
Hur kan man få för sig nåt så dumt?

Pausbild

Stannade till idag vid sjön. En magisk vårmorgon.

En lördag i Stockholm

I morgon blir det inget skrivet på den här sidan. Inte ett ord. Tidigt i ottan åker jag med en busslast Rödakorsare till Stockholm.

Det blir ett studiebesök för alla ortens medlemmar som idogt vecka ut och vecka in jobbar ideellt.

Det ska bli trevligt. Ser fram emot resan. Vi är hemma igen vid åttatiden.

Trevlig helg alla läsare!

Bloggträff in Natura

För en stund sedan träffade jag Ellis på Ica.
Brukar titta in på hennes blogg och beundra de otroligt fina bilderna hon tar.
Men ännu trevligare att ses vid bröddisken.

Physalis

Genvägar skall enligt talesättet vara senväger. Det stämmer inte. Åtminstone inte när det gäller physalis. En gång sått räcker. Sen tar man sticklingar som övervintras.

Hur jag gör kan man läsa här.

Bilden visar en av physalisplantorna. Så långt hinner de komma sig om man gör på mitt vis.

På detta kaxiga sätt vill jag slå ett slag för sticklingsförökning.

I växthuset ligger fiberduken kvar sedan i går kväll. Jag tog inte bort den i morse när jag upptäckt spinneländet på grannens hortensia. Läs förra inlägget!

Den blomman åkte raskt ut och sen lät jag fiberduken ligga kvar som skydd. Den får ligga kvar i natt också.

Har ingen aning om det hjälper . Det lär jag märka....

Lyckat och misslyckat.

Grattis på födelsedagen lillasyster!

Det var den trivsamma och lyckade delen.

Nu kommer eländesdelen:

Gurkfröna gror inte. Nä. Petade i jorden idag och jag varken kände eller såg till något frö. Ruttnat, tro?

Jag använde en gammal förpackning, sen förra året var den. Fröer brukar hålla sig förvånansvärt bra. Gurkkfrön kan vara luriga, det har jag läst. Men inte trott på.

Trodde istället att de bara skulle ner i krukan och vända. Så brukar gurkfrön bete sig.

Så attans snopet!!

Väntar väl en dag till eller två.

Så är det när snålheten bedrar visheten. Då står man där med lång näsa i den jordiga krukan.

Uppdaterat med mera elände:

När jag gick in i växthuset för att säga godmorgon till växterna stod en grannes hortensia i en kruka. Det hade vi avtalat. De skulle få sätt in den och jag skall sköta om den medan de är bortresta. Helt i sin ordning.

Tänkte att jag nog borde nog känna efter om den var torr.

FASA!

ELÄNDE!!

DEN ÄR FULL MED SPINN!!!

Jag fick ut den fortare än en gris blinkar.....

En tunn duk

Fiberduken är odlarens räddning, växternas glädje och insekternas stopp. Ett trädgårdens Kinderägg.

När fiberduken inte fanns, och det var inte länge sen, fick man ta till gamla slitna lakan eller tidningspapper för att skydda växterna mot kylan med. Lakanen var inte bättre för att de var slitna men det var för lyxigt att använda nya.

Det gick men var inte bra. Fiberduken är så lätt att man kan lägga många luftiga lager duk över småplantorna utan att de kläms ihop. Varmt nerbäddade får de klara vårnatten.

I morse snöade det. Nu är det kallt. Himlen är klar. Jag tryckte på reset på termometern men det blir nog inte varmare för det....

Torgkap

Tänkte att bara gå en liten sväng på torget under lunchen. Det blev inköp av tre stycken Bacopa. 35 kronor stycket. Inte för mycket.

De är inte så väldigt stora. Egentligen är de nog rätt små, om man ska vara noga.
Men jag forslar hem dem och sen jäklars ska de få fin jord, omsorg och näring. Men jag vet inte riktigt var i växthuset de ska få vara under tiden. Det börjar bli trångt.

När järnnätternas tid är över skall de gunga i mossklädda amplar.

Så får det bli.

Änglatrumpeter

Köpte mig för en tid sedan två små änglatrumpeter av trädgårdsmästaren på orten där jag jobbar.
Han som odlar sådana här trumpeter. Klicka fram bilden och den visar en hel änglaorkester, förresten.

Vågar nog bära ut mina ynkliga små för bättre tillväxt i växthuset. Har nämligen tänkt mig sitta där på den högra trästolen, ha änglatrumpeterna på min högra sida och kunna titta på liljorna och vindruvorna snett emot.

Jojo - man ser att ordna det för sig.....

Kungsängsliljor

Sådana får det bli till hösten!

Inte i trädgården, den består till stor del mager skogsmark. Jag frågade Slottsträdgårdsmästaren till råds. Han avrådde plantering . Kungsängsliljorna nöjer sig inte med min torftiga mark.

Men jag vill ju så gärna ha några. Ska absolut få tag på lökar och sätta i höst.

Vardå?
I växthuset, så klart!!

Så var det problemet löst.

Tänk om allt gick så enkelt.....

Utan vett och sans

Jaha, då gjorde jag det igen.

Tog i alldeles för mycket. Nu är jag knappt rörlig längre. Det hälsosamma trädgårdsarbetet?
Jag är inte övertygad.

Varför känner jag inte efter i tid?
Varför lär jag mig aldrig?

Frågorna är väl i samma klass som:
Varför är glassen kall och Varför simmar sillen i havet.....

Och bara ett meddelande sen gårdagens kompostösande. I mitten av en vanlig öppen trädgårdskompost var jorden frusen.
Jo, det är sant!
Frusen!!
Jag fick hoppa på grepen för att bända loss bitar.

Än är det långt till vår, säger mor....

Tomater och kompostjord

Så snart jag har ställt iordning i markbädden skall jag plantera ut tomaterna och physalisen. Tillsvidare står de tätt ihop och ser ut att må riktigt gott. När natten faller på lägger jag fiberduken över dem. Tomater vill helst inte ha under +7 grader sägs det. Skulle aldrig somna om det vore så kallt. Hu vale.....

Slet med komposten igår. Tömde ett fack som legat i två år. Där hade det blivit mycket och prima jord. Skyfflade sen över allt från från det fulla facket till det nyss tömda. Kastade in lite kompostjord här och var mellan varven. Toppade med kompostjord. Tänker att när det regnar så följer det med en massa gosiga mikrober och sätter dubbel fart på nerbrytningen.

Varmkomposten ska jag ta mig an snart. Den är av gammal modell, Grön Johanna tror jag att den hette. En liten lucka längst ner öppnar man när jorden ska ösas ur. En usel konstruktion. Inte bra alls. Man får arbeta i tokig ställning och får dessutom bara tag på lite kompost åt gången. Själva komposten fungerar utmärkt och har en vinteröverrock som isolerar - men vid själva konstruerandet av kompostbehållaren har man glömt hur den ska tömmas.

Jag drar mig för det jobbet. Men jag måste ju. Sitta dubbelvikt för att ösa ur och sen resa mig med skyffeln full för att lägga i skottkärran. Sen samma sak om och om igen.

Inför morgondagen:

Ser ni i Bergslagen en dam i sina bästa år som förvandlats från en upprättgående, rätt pigg typ till en hopvikt märla med orangutangarmar under helgen. Då är det jag....

Allt detta om jorden och biverkningar av hårt arbete..

Men vad gör man inte för sina tomater.

Hoptryckt mot min vilja

Det är inte jag som är hoptryckt utan texten jag skriver. Flera av mina inlägg ser ut som en tjock textmassa utan andningsuppehåll. Det går ju nästan inte att läsa utan att man storknar.

Ibland blir det dubbelt radavstånd men ibland jäklas Blogger och klämmer ihop texten mot min vilja. Då går jag in och redigerar. Drar ut texten och publicerar om. Lika illa igen.

Jag har inte uppfattat att det finns något system utan att slumpen avgör.
Normalt sett har jag ett milt sinnelag men nu är jag förbannad så det glöder. Ska jag inte kunna få texten som jag vill? Det värsta jag vet är när tingen jäklas med mig.

Vet någon vänlig själ därute hur det kommer sig att texten kläms ihop? Och hur skall jag kunna få det dubbla radavståndet VARJE gång jag vill det?

HJÄLP!!!

Uppdaterat
Nu blev det ju som jag ville. Knepigt....
Jag förstår inte hur det funkar.

Lördag

Lördag. Ledig dag.

Ledig från vanliga jobbet men tillgänglig för trädgårdsarbete hela dagen.

Tomaterna står tätt ihop i sina kartonger. Jag har tagit av fiberdukstältet under dagen. De växer till rätt fort nu. Jag vill ha bra fart på dem innan jag sätter ner dem på sina definitiva växtplatser. Det blir alltid en veckas stillestånd efter omplanteringen innan de tar fart på nytt. Men ju varmare och skönare i jorden desto bättre blir det.

Dagens sådd blev slanggurka. Sorten Athene från Runåbergs frö. Har haft den förut. Jag brukar satsa på gurka jag känner igen och som jag vet är bra.

Tomaterna vill jag prova åtminstone någon ny sort av varje år.

Ser ni längst bort i markbädden? Bakom trämöbeln? Där står pingstliljor och blommar. Min snälla svärmor hade fått för mycket smålökar och jag tog tacksamt emot dem. Lökarna står där på tillfällig tillväxt. De ska ut i naturdelen av trädgården sedan. De har lönat mig bra - många vita blommor förhöjer stunderna i växthuset.

Det går utmärkt att sitta därborta i den blå möbeln och ta sig lite vin på lördagen.

Det går faktiskt väldigt bra.

Trevlig helg!

Fredagsmums

Här är de, mina liljor i vardande.

Titta på de aptitliga bladen som de lackröda baggarna så gärna mumsar i sig! Detta till synes fridsamma ställe är en krigszon där striden står mellan liljebaggarna och mig.

Undrar om de bedriver någon slags underjordisk rörelse. Har inte sett till en endaste bagge idag. Inte på morgonen innan jag åkte till jobbet. Inte heller nu i kväll.

Undrar om de sitter och flinar i smyg någonstans när jag gått ur växthuset....

God morgon!

Tar mig alltid en tur in i växthuset innan jag åker iväg till jobbet. Måste säga godmorgon till växterna. Ge dem lite vatten om det behövs, lyfta undan fiberduken så ljuset kommer åt dem och kolla om nattkylan varit hård.

Idag låg solen på och de fortfarande ljusgröna, tunna bladen på vinrankan blev nästan genomskinliga.

En blomknopp, om än lite oskarp, kan man redan se. Det är en otrolig kraft i en vinranka. Och då tänker jag inte på pocenten utan på att den verkligen växer så det syns.

Sommarpinceringen är inte långt borta. Det är inte alls så märkvärdigt som det låter. Pincering är bara helt simpelt sommarbeskärning av de nya, mjuka skotten. Rekommendationerna är att man knipsar av det växande skottet två blad efter blomklasen. Det är bara att räkna: 1-2-knips. 1-2-knips. Och så håller man på. Ofta.

Gör man inte så är djungeln strax där. Vill man ha en djungel är det väl helt i sin ordning men om man inte vill att vinrankan ska ta överhanden är knepet: 1-2-knips. Lätt som en plätt.

Jag har en liten sax för detta ändamål. Den ligger beredd.

Knäna böj!

Kom hem sent och det blev bara sådd av luktärter ikväll. Nu tror jag inte att jag har mera som skall försås. Men det är väl med alltför tidigt inköpta fröpåsar som med gamla julgransbarr. De kan dyka upp på de mest oväntade ställen. Ända fram till midsommar, till och med.

En rugge med liljor håller på och växer till sig. De finns mellan tomattältet och möblerna. Bladen var tuggade på. Och det var inte jag som tagit ett bett!

Hu - nu börjas det. Jäkla liljebaggar.

Kastade mig ner på knä och tittade igenom alla blad. Här ska mosas baggar!!
Inte en liljebagge syntes till. Undrar om det kan ha varit en snigel som kalasat på bladen medan jag var i Örebro idag.

Rackarns kräk.

Tänkte när jag låg på knä och glodde på och under varteviga blad att det är tur att man inte har webkamera i växthuset.
Dagens program hade inte fått Fem Liljeblad i recension, precis..

Insvepta tomater

Så här ser tomattältet ut alltså. Inte snarfagert, precis, men mycket effektivt mot nattkylan. Tomater vill helst inte ha kallare än 6-7 grader. Annars är det risk att de tappar fart i tillväxten.

Den temperaturen klarar jag utan att slå på elen.

Förr tänkte jag inte ett skvatt på att jag ödade med el. Drog igång värmefläkten när det verkade behövas.

Antingen blir man snålare eller visare med åren.

Eller kanske bådadera.

Till lyst har jag satt några freesiaknölar. Tycker om blommor med doft. Vill kunna sitta därinne i den blå stolen och bli smått yrslig av väldoften.

Den som är riktigt uppmärksam ser en broderad duk på bordet.

Jag är nästan förvånad själv.

Tomatnatt

Mina innetomater fick bli utetomater igår. Ja, ute och ute. De fick flytta från fönsterbänken i sovrummet till växthuset. Bäddade in dem med fiberduk. Natten blev kall , det strök runt nollan, men inne i tomattältet var det +7 grader som kallast.

Bra!

Fiberdukstältet fungerade som tänkt.

De 15 paprikaplantorna gick jag ut med för en stund sen. Om jag lägger dubbla lager fiberduk på dem över natten klarar de också sig. Nu har jag bara basilikan kvar här inne.

Och så pelargonerna. Men de vill jag ha här inomhus och titta på ett tag till.

Väldigt skönt att tömma fönsterbänkarna på sålådor av allehanda fula slag.
Men fy vad mycket jord och skräp det ligger i fönstrena. Visste inte att jag drällt så mycket omkring mig.
Jaha - det blir väl bara att torka upp.

Alltid ska man roa sig....