Kungsängsliljor

Sådana får det bli till hösten!

Inte i trädgården, den består till stor del mager skogsmark. Jag frågade Slottsträdgårdsmästaren till råds. Han avrådde plantering . Kungsängsliljorna nöjer sig inte med min torftiga mark.

Men jag vill ju så gärna ha några. Ska absolut få tag på lökar och sätta i höst.

Vardå?
I växthuset, så klart!!

Så var det problemet löst.

Tänk om allt gick så enkelt.....

Utan vett och sans

Jaha, då gjorde jag det igen.

Tog i alldeles för mycket. Nu är jag knappt rörlig längre. Det hälsosamma trädgårdsarbetet?
Jag är inte övertygad.

Varför känner jag inte efter i tid?
Varför lär jag mig aldrig?

Frågorna är väl i samma klass som:
Varför är glassen kall och Varför simmar sillen i havet.....

Och bara ett meddelande sen gårdagens kompostösande. I mitten av en vanlig öppen trädgårdskompost var jorden frusen.
Jo, det är sant!
Frusen!!
Jag fick hoppa på grepen för att bända loss bitar.

Än är det långt till vår, säger mor....

Tomater och kompostjord

Så snart jag har ställt iordning i markbädden skall jag plantera ut tomaterna och physalisen. Tillsvidare står de tätt ihop och ser ut att må riktigt gott. När natten faller på lägger jag fiberduken över dem. Tomater vill helst inte ha under +7 grader sägs det. Skulle aldrig somna om det vore så kallt. Hu vale.....

Slet med komposten igår. Tömde ett fack som legat i två år. Där hade det blivit mycket och prima jord. Skyfflade sen över allt från från det fulla facket till det nyss tömda. Kastade in lite kompostjord här och var mellan varven. Toppade med kompostjord. Tänker att när det regnar så följer det med en massa gosiga mikrober och sätter dubbel fart på nerbrytningen.

Varmkomposten ska jag ta mig an snart. Den är av gammal modell, Grön Johanna tror jag att den hette. En liten lucka längst ner öppnar man när jorden ska ösas ur. En usel konstruktion. Inte bra alls. Man får arbeta i tokig ställning och får dessutom bara tag på lite kompost åt gången. Själva komposten fungerar utmärkt och har en vinteröverrock som isolerar - men vid själva konstruerandet av kompostbehållaren har man glömt hur den ska tömmas.

Jag drar mig för det jobbet. Men jag måste ju. Sitta dubbelvikt för att ösa ur och sen resa mig med skyffeln full för att lägga i skottkärran. Sen samma sak om och om igen.

Inför morgondagen:

Ser ni i Bergslagen en dam i sina bästa år som förvandlats från en upprättgående, rätt pigg typ till en hopvikt märla med orangutangarmar under helgen. Då är det jag....

Allt detta om jorden och biverkningar av hårt arbete..

Men vad gör man inte för sina tomater.

Hoptryckt mot min vilja

Det är inte jag som är hoptryckt utan texten jag skriver. Flera av mina inlägg ser ut som en tjock textmassa utan andningsuppehåll. Det går ju nästan inte att läsa utan att man storknar.

Ibland blir det dubbelt radavstånd men ibland jäklas Blogger och klämmer ihop texten mot min vilja. Då går jag in och redigerar. Drar ut texten och publicerar om. Lika illa igen.

Jag har inte uppfattat att det finns något system utan att slumpen avgör.
Normalt sett har jag ett milt sinnelag men nu är jag förbannad så det glöder. Ska jag inte kunna få texten som jag vill? Det värsta jag vet är när tingen jäklas med mig.

Vet någon vänlig själ därute hur det kommer sig att texten kläms ihop? Och hur skall jag kunna få det dubbla radavståndet VARJE gång jag vill det?

HJÄLP!!!

Uppdaterat
Nu blev det ju som jag ville. Knepigt....
Jag förstår inte hur det funkar.

Lördag

Lördag. Ledig dag.

Ledig från vanliga jobbet men tillgänglig för trädgårdsarbete hela dagen.

Tomaterna står tätt ihop i sina kartonger. Jag har tagit av fiberdukstältet under dagen. De växer till rätt fort nu. Jag vill ha bra fart på dem innan jag sätter ner dem på sina definitiva växtplatser. Det blir alltid en veckas stillestånd efter omplanteringen innan de tar fart på nytt. Men ju varmare och skönare i jorden desto bättre blir det.

Dagens sådd blev slanggurka. Sorten Athene från Runåbergs frö. Har haft den förut. Jag brukar satsa på gurka jag känner igen och som jag vet är bra.

Tomaterna vill jag prova åtminstone någon ny sort av varje år.

Ser ni längst bort i markbädden? Bakom trämöbeln? Där står pingstliljor och blommar. Min snälla svärmor hade fått för mycket smålökar och jag tog tacksamt emot dem. Lökarna står där på tillfällig tillväxt. De ska ut i naturdelen av trädgården sedan. De har lönat mig bra - många vita blommor förhöjer stunderna i växthuset.

Det går utmärkt att sitta därborta i den blå möbeln och ta sig lite vin på lördagen.

Det går faktiskt väldigt bra.

Trevlig helg!

Fredagsmums

Här är de, mina liljor i vardande.

Titta på de aptitliga bladen som de lackröda baggarna så gärna mumsar i sig! Detta till synes fridsamma ställe är en krigszon där striden står mellan liljebaggarna och mig.

Undrar om de bedriver någon slags underjordisk rörelse. Har inte sett till en endaste bagge idag. Inte på morgonen innan jag åkte till jobbet. Inte heller nu i kväll.

Undrar om de sitter och flinar i smyg någonstans när jag gått ur växthuset....

God morgon!

Tar mig alltid en tur in i växthuset innan jag åker iväg till jobbet. Måste säga godmorgon till växterna. Ge dem lite vatten om det behövs, lyfta undan fiberduken så ljuset kommer åt dem och kolla om nattkylan varit hård.

Idag låg solen på och de fortfarande ljusgröna, tunna bladen på vinrankan blev nästan genomskinliga.

En blomknopp, om än lite oskarp, kan man redan se. Det är en otrolig kraft i en vinranka. Och då tänker jag inte på pocenten utan på att den verkligen växer så det syns.

Sommarpinceringen är inte långt borta. Det är inte alls så märkvärdigt som det låter. Pincering är bara helt simpelt sommarbeskärning av de nya, mjuka skotten. Rekommendationerna är att man knipsar av det växande skottet två blad efter blomklasen. Det är bara att räkna: 1-2-knips. 1-2-knips. Och så håller man på. Ofta.

Gör man inte så är djungeln strax där. Vill man ha en djungel är det väl helt i sin ordning men om man inte vill att vinrankan ska ta överhanden är knepet: 1-2-knips. Lätt som en plätt.

Jag har en liten sax för detta ändamål. Den ligger beredd.

Knäna böj!

Kom hem sent och det blev bara sådd av luktärter ikväll. Nu tror jag inte att jag har mera som skall försås. Men det är väl med alltför tidigt inköpta fröpåsar som med gamla julgransbarr. De kan dyka upp på de mest oväntade ställen. Ända fram till midsommar, till och med.

En rugge med liljor håller på och växer till sig. De finns mellan tomattältet och möblerna. Bladen var tuggade på. Och det var inte jag som tagit ett bett!

Hu - nu börjas det. Jäkla liljebaggar.

Kastade mig ner på knä och tittade igenom alla blad. Här ska mosas baggar!!
Inte en liljebagge syntes till. Undrar om det kan ha varit en snigel som kalasat på bladen medan jag var i Örebro idag.

Rackarns kräk.

Tänkte när jag låg på knä och glodde på och under varteviga blad att det är tur att man inte har webkamera i växthuset.
Dagens program hade inte fått Fem Liljeblad i recension, precis..

Insvepta tomater

Så här ser tomattältet ut alltså. Inte snarfagert, precis, men mycket effektivt mot nattkylan. Tomater vill helst inte ha kallare än 6-7 grader. Annars är det risk att de tappar fart i tillväxten.

Den temperaturen klarar jag utan att slå på elen.

Förr tänkte jag inte ett skvatt på att jag ödade med el. Drog igång värmefläkten när det verkade behövas.

Antingen blir man snålare eller visare med åren.

Eller kanske bådadera.

Till lyst har jag satt några freesiaknölar. Tycker om blommor med doft. Vill kunna sitta därinne i den blå stolen och bli smått yrslig av väldoften.

Den som är riktigt uppmärksam ser en broderad duk på bordet.

Jag är nästan förvånad själv.

Tomatnatt

Mina innetomater fick bli utetomater igår. Ja, ute och ute. De fick flytta från fönsterbänken i sovrummet till växthuset. Bäddade in dem med fiberduk. Natten blev kall , det strök runt nollan, men inne i tomattältet var det +7 grader som kallast.

Bra!

Fiberdukstältet fungerade som tänkt.

De 15 paprikaplantorna gick jag ut med för en stund sen. Om jag lägger dubbla lager fiberduk på dem över natten klarar de också sig. Nu har jag bara basilikan kvar här inne.

Och så pelargonerna. Men de vill jag ha här inomhus och titta på ett tag till.

Väldigt skönt att tömma fönsterbänkarna på sålådor av allehanda fula slag.
Men fy vad mycket jord och skräp det ligger i fönstrena. Visste inte att jag drällt så mycket omkring mig.
Jaha - det blir väl bara att torka upp.

Alltid ska man roa sig....