Hela eftermiddagen har jag tillbringat i växthuset. Omplantering efter omplantering. Sådde sommarblommor för utplantering senare. Roseniberis och snökärleksblomster. De senare har jag aldrig hört talas. Fröpåsen visar en lågvuxen planta med hyggligt stora vita blommor. De ska jag ha i framkanten av en rabatt.
Nordanvinden låg kallt på utomhus men jag som vistats i växthusvärme klagar inte...
Bara lite grann över muskler som knorrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Snökärleksblomster- Vilket härligt namn! Jag har aldrig hört talas om den blomman i heller men den låter fin. Roseniberis däremot har jag haft i min lilla trädgård och jag gillar den. Den är jättesöt.
Kram
Lily
Lily: Den ser så fin ut på fröpåsens bild. Vit blomma med små svarta prickar, ungefär 4 cm i diameter . Ska bli spännande att se i verkligheten.
Roseniberisen hade alltid en lekkamrats mamma. Det är verkligen en söt blomma.
Men du! Jag hittar inte din blogg. Kommer bara till presentationssidan men utan länk till bloggen. Man blir ju nyfiken....
En stor fördel med växthus är ju att det inte blåser där inne. Jag klarar regn och kyla, snö och hagel...men hårt blåst har jag svårt för.
slottsträdgårdsmästaren: Blåst är gräsligt. Man vänjer sig aldrig.Men så lätt det är att vänja sig vid varma dagar och milda kvällar!!
Vi kämpar fortfarande med att få rutorna på plats... men snart så är vi också där i västhusodlandet!!!
Kramar
Snålblåst är bland det värsta som finns. Växthusvärme det låter mycket bättre.
dubbelörnen: Med rutorna på plats startar ett äventyr som heter duga! Växthusliv är underbart. Varmt och skönt. Ingen otrevlig blåst. Ljuvlig atmosfär och växande så man såväl hör som ser.
panter: Vidrigt med pinande vind. Sån som virvlar runt nästan under revbenen på en. Vederstyggligt är ordet.
Skicka en kommentar