Första liljebaggen har uppenbarat sig.
De är vackra, baggarna. För den oinvigde kan jag berätta att liljebaggar är knallröda små skalbaggar. Visste man inte att deras larver är bedrövligt glupska så kunde de gott få bo inne bland växterna. De är som små prydnader i det gröna men skenet bedrar.
Maken till fridstörare får man leta efter. Deras smällfeta larver vråläter liljebladen. Man måste välja. Antingen har jag liljor eller baggar.
Det gäller att göra processen kort med kräkena. Jag klämmer till med tummen och pekfingret. Effektivt men läbbigt.
Äckligt är ordet. Usch ja.
Fast det är värre för baggarna om man tänker efter....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Aha, är det så de röda baggarna heter? Menar du de där röda som ser ut som nyckelpigor fast de saknar de svarta prickarna? De lyser ju upp ganska fint, men klart du inte vill att de ska smaska i sig dina blad.
Det är bara att ta till de hårda nyporna, för såna där inkräktare vill ju ingen ha.
Själv har jag sett väldigt många riddarskinnbaggar eller "kyrkmack" som man säger på Gotland. Vet inte om de gör någon skada, men de lyser väldigt vackert rött de också!
Har de redan kommit??
Jag har inte sett en enda hittills, men nu blir det grundlig undersökning när jag kommer hem.
Jag tycker de är så äckliga så det är maken som står för klämmandet *fniss*
Haha, det där kan man ju tolka som man vill, men nu pratar vi baggar!
pallas: De är lite mera långsmala än nyckelpigorna men alldeles röda. Påfallande vackra. Och de klämmer jag ihop till en blötröd fläck. Man borde kanske skämmas lite.
Men tyvärr.....
frukostflingan: Intressant att höra om "kyrkmack". Om man tittar noga på många av våra insekter/skadegörare är de fasligt vackra. Men i läge när de äter upp och förstör är det tumtrycket som gäller.
lindalotta: Det kan vara värt en koll när du ändå går trädgårdsrundan. Ta maken med för klämmandets skull :)
Tack du! Dom jäklarna känner jag igen även om jag inte kan så många namn. Jag hade väldigt fina liljor de första åren vi bodde här - medan jag fortfarande brydde mig mer än i teorin om trädgården (läs= innan jag hade internet!)
Men så kom de små jäklarna och käkade i sig varenda en - flera år i rad och nu har jag gett upp.
bloggblad: Så länge du har kraft i nyporna så går det att hålla baggarna i schack. Det är bara att klämma till!!
Skicka en kommentar