Märkligt! Det gick riktigt bra att komma upp idag. Visst värker en och annan muskel - men det hade jag ändå räknat med.
Tog en bild på det ena åbäket som jag släpade in. Knäade uppför trappan med paprikan som är på bilden. En lika stor kruka står där nere och en tredje finns kvar i växthuset.
Den som skärskådar bilden redigt ser en zinkliknande stödjepinne. Oglamouröst. Fult. Inte nån flashig sak med topp av guld eller blått glas eller möjligen en julgranskula. Nähä.
Bambupinnarna var slut så jag tröck ner ett gammalt spröt från en slaktad TV-antenn.
Sa jag oglamouröst?? Mm.
10 kommentarer:
- Man tager vad man haver...
- Alla sätt är bra utom de dåliga!
Så skönt att du inte var helt ledbruten idag. Var rädd om kroppen!! :)
Man tager vad man haver! Och den fyller ju sin funkton!
Oj, såg inte att Ronja skrivit likadant... Hm!
Sinkpinnen duger vel den, så lenge paprikaene har det bra smaker godt. ;)
ronja: och hedgren! Återvinning är inte det sämsta. Ibland får man inte vara petig - funktionen var viktigast.
ida: Nu vill det verkligen till att de smakar bra! Jag har inte provadt dem än - är inte så förtjust i gröna utan vill ha paprikorna riktigt mogna. Efter sånt slit med krukorna får de banne mig vara läckra!!
Menar du att du övervintrar paprikaplantorna? Jag brukar så nya varje år.
GJ
Man tar vad man har *skrattar igenkännande* jag har använt sticknålar till lite mindre växter.
Var rädd om kroppen!
GJ: nej, jag övervintrar dem inte. Rackarns stora åbäken som är ivägen, tycker jag. Men jag tar in dem i förhoppningen om att få röda paprikor
frukostflingan: Llite kreativ användning av husets attiraljer, alltså! :)
Jo, tack. Man ska nog vara rädd om sig. Men det är lätt att säga....
Skicka en kommentar