Det grönskar lite bland de utdömda gurkfröerna. De som jag trodde tvärdött i krukan och ruttnat bort. Ett frö har inte gett upp. Det vinglar ett par gröna hjärtblad på en tunn stjälk.
Ibland får man vara glad åt det lilla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag hoppas fortfarande på mina frösådda riddarsporrar, ska ta med förstoringsglaset ut i rabatten i eftermiddag. Klarar sig utdömda grukfrön så...
"Å se det store i det små"....
Slik synges det i en norsk sang...
En agurk plante er bedre enn ingen... ;)
panter: Mina har kommit upp! Har precis kollat läget.
ida: Den är lyckligast som kan glädjas åt småsaker. Och så liten som min gurkplanta är måste jag vara jättelycklig :)
Då kan jag skatta mig lyckligöver mina miniphysalis - med betoning på mini...
Ibland behövs det inte mycket för att man ska må bra :-)
Hmm mina 6 gurkplantor växer på.. men det säjer jag inte högt.. de är kinkiga tycker jag! / åsa
lindalotta: Less is moore! :)
tina: Och tur är väl det! Ibland räcker en god kopp kaffe när fåglarna sjunger. ...
åsa: 6 gurkplantor i god tillväxt, det var minsann inte illa. Då får du gurkor till hela bygden:)
Skicka en kommentar